När ett homosexuellt par passerar mig och haller varandra i handen ler jag mitt vänligaste leende. Kanske nickar jag tom. För att visa att jag tycker att det är JÄTTEOK att de gillar varanda och vagar visa det offentligt. Varför gör jag sa?
Idag ska jag vara dramatisk, om det krävs. Jag ska resa mig upp, mitt i allt. Bara ta mina böcker och ga. Skrika nagot, eller atminstone prata högt. Tänk fucking amals slutscen - nu eller aldrig! Idag ska jag vara den där tjejen.
Nu later det som att jag har gatt och blivit lesbisk. Det har jag ju inte.
Nu lyssnar jag pa musik som passar pa nattklubb. Kanske ikväll:
New Young Pony Club- Descend (Tronik Youth Remix)
och!
Sia - Buttons (CSS remix)
Idag när jag kommer hem fran skolan är Amanda där.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
du är min älskade kärlek! Och jag haller med.
Ah! jag vill tillbaka till dig. Gud. Jag saknar dig så töntigt hemskt mycket. Lova att du pratar livet med mig på bryggan i sommar. stannar du så stannar jag. puss puss och längtan. /Poy
Skicka en kommentar