hoppas att mitt paket med böcker finns att uthämta imorgon. jag vill försvinna ett tag.

den svenska sommaren är ju sådär fin som den alltid är och när jag tidigare ikväll skjutsade min bror till en röd villa på en grön landsbyggd kände jag mig sådär tantig som jag gjort den senaste tiden. jag vill ha ett torp! jag vill provbaka alla leilas kakrecept och lägga bakverken i rosarutiga kakburkar och sedan gå och lägga mig tidigt trots att det är så ljust. för att det är så ljust.

att dricka honungsvatten och läsa kärleksromaner är det bästa som finns.

det känns lite märkvärdigt att jag haft en - vad jag skulle vilja kalla för -power-kris.

för en vecka sedan var jag så ledig att jag hade tid att testa alla mina gamla tuschpennor för att sortera ut de dåliga.

Tut i backen!

hela livet ska jag bo i denna kropp.

när jag tänker på det ökar aktiviteten i mitt huvud: det nästan skrämmer mig.
inte för att jag sitter här och deppar över att jag är ful, eller något sånt, nä.

det skrämmer mig, inte för att tanken på att vistas i denna köttsliga kostym resten av livet är outhärdlig. som sagt, det handlar inte om ytliga ting, det är inte något anna skipper-mantra som fått mig att grubbla över min livslängd och ifrågasätta mitt leverne. det är snarare tanken att "det här är allt" (början, mitten, och; slutet) som stökar till det.

jag tror att det var en dialog i en bok som satte igång denna tanke och ledde till att jag tidigare i afton rotade fram en gammal VHS som morfar arbetat fram sommaren -91 till julen -95. alla barnbarnen har fått varsitt personligt kasettband med samlade godbitar från barndomen. (på min film kan man följa hur siv (lite full?) håller låda på någon midsommarfest, hur mamma försoker åka skrana nedför en meterhög plogkant och hur jag gång på gång under tjugo minuter kastar upp en tygkanin i luften och snurrar detta mjukdjur ca 180 grader innan kaninen sedan landar med sin slitna stoppning på vardagsrumsmattan.)

det var väll knappast till min fördel att jag under bandets senare del hunnit fylla sju. sjuåringar, särskilt sjuåriga tjejer, är vidriga.