man ska härma en hund, har jag hört

på gina tricot kan man inte andas. särskilt inte dagar som denna. om man lyssnar på musiken vill man inte andas.

dagen har bjudit på mellandagsrea i allmänhet och panikångestattacker i synnerhet. en efterlängtad iskaffe avnöjts i kikkis goda sällskap då trängseln blev alltför påfrestande.

har ringt kära nordea i oslo och kommit med ett spörsmål. Nu ska jag digga new young pony club och äta lussebullar.

suss och klem!

Jag är hemma och det är ingenting på tv

Hemma efter en kväll hos m och t och eftersom det inte är någonting på tv hamnade jag här.

Med i sällskapet var Toves tolvåriga bror som är en fin pojke i en fin ålder. I julklapp önskar han sig en mixerstav, i fjol var det en juicepress som stog högst upp på listan. När jag tänker på detta, slår det mig att han kanske är han en person som bara kommer att uppleva fina åldrar. Jag menar, en juicepress tyder på nån slags insikt.

I hans klass finns tjejer som skär sig i armarna, antagligen utan att fatta vad de håller på med men ändå. Alla tolvåringar kanske inte behöver önska sig matberedare i julklapp som bevis på välmående, men dessa två paradoxala ytterligheter gör ju att man funderar.

hmm,

Annars det mesta sig likt här i hemmet. Om man bortser från att familjen anammat det där med "dold förvaring" och under min frånvaro beslutat sig för att dölja microvågsugnen i ett skåp. På ett dominoliknande sätt resulterade denna förflyttning i att ytterligare köksutrustning tvingades byta plats. Numera kan - till min stora förtjusning- en tehylla skådas i skåpet ovanför spisen.

Har inte fattat att jag äntligen är hemma, men jag tror att jag fattar att jag åkt. Låter det vettigt?

max!

saker och ting har börjat arta sig rätt bra här i norr.

som den morgonpigga frukosts-frossare jag är kan jag ha hittat drömjobbet. som frukostvärdinna får man äta lyxfrukost på en pall i diskrummet.

gratis konjak, chokladbitar från drytech och mat från sas personalrum fyller lägenheten. det där med gröt och pasta känns inte längre så aktuellt.

det är bra!

den dær livskvaliteten alla pratar om

hemma kollar dom på grannfejden och æter nybakta bullar. mamma spillde ut mjøl och skrev i sitt mail att "det minsan snøat på kragvægen 207 också".

att umgås så tætt inpå varandra som jag och flickeflarnen gjort de senaste månaderna gør att vissa kroppsliga funktioner (erhm) tenderar att synkas. detta leder till chokladfrosseri och utspridd lynnighet. samt en angelika som gråter av lycka till signaturmelodin av dawsons creek.
(ska køpa boxen!)

snart ska jag hem och læsa håkan nesser. sedan ska jag kolla på pretty woman och kanske något mer.

tromsø ær en vældigt vacker stad som ær omringad av vældigt høga berg och det kænns vældigt tryggt.

imorse nær jag vaknade hade den førsta snøn fallit.

allting ær bra, men jag har mer hemlængtan hær æn vad jag någonsin hade i frankrike. antagligen beror det på att tromsø påminner mer om "hemma" æn vad frankrike gör och dærmed har en konkurrenssituation uppstått.
konstigt egentligen, hur kænslor kan vara så sakliga.

på kvællarna kokar vi te och kollar på film. igår var jag lite ledsen men det gick snabbt øver. tæcke, takfønster och vaniljteet botar det mesta.

nu ska jag ut i snøn.

detta blir nästan en följetång om hur mitt vuxenliv artar sig.

efter att ha sett bilder på en fin våning med stora ytor, nylaggt parkettgolv och vita väggar, och efter att ha insett att den är min (nåja åtminstone delvis) kände jag att det var dags att bege sig till stormarknaden och påbörja hamstringen av diverse livsmedel.

sagt och gjort!

idag har det inte hänt så mycket spännande men jag har insett att det där med aprikoskräm är fina grejer och att min te- och juicekonsumtion omöjligt kan klassas som normal.
fast det visste jag egentligen redan.

vill lämna och stanna på samma gång. inser att jag inte har någon plan, inte på riktigt, inte som jag brukar. det är befriande men ovissheten är naturligtvis också något skrämmande. nästa vecka flyttar jag till norge. det är ett fint försök.

idag var jag för första gången på dollar store. min mormor är vansinnigt förtjust i dessa budget-kedjor som till brakpriser rear ut både det ena och det andra. hon fyndar mestadels badskum, badsalt och vita träskor. hittar hon något fint köper hon upp ett mindre lager. om man hittar något man vill ha så ska man satsa på det, brukar hon förklara och lydigt brukar jag förstå.

eftersom att allt var så väldans billigt tänkte jag köpa espressomuggar. inte för att jag dricker espresso men det ser fint ut. men jag avskyr att muggarna är så små. jag avskyr att dricka vuxendricka ur något som påminner om en dockservis - gör man något vuxet ska man få ordentlig cred för det.

I am happy so please hit me

Efter att ha lyckats sova i tre timmar utan avbrott på ett stengolv på mareseilles flygplats (med en strålkastare i ögonen, en poleringmaskins ettriga läten i bakgrunden och sällskapandes med ett gäng pratglada medresenärer) är jag minst sagt nöjd över denna prestation.

Nyss hemkommen och mycket glad,
Jag saknar och minns.

Middagen i lationokvarteren, klackar och ben som nästan - men bara nästan - sviker, turistlivet högst upp, ett sjabbigt hostel med tekokare till utlåning, monoprix!, la fayette, tältsängen på vingården, vinet på vingården, då vi dansade natten lång på den där klubben, då vi åkte till havet, sophies crepes till middag/kvällsfika i en otrolig lägenhet i en otrolig stad.

Jag ringer snart.
Men först kaffe.

efter ett längre uppehåll är jag nu tillbaka med oregelbundna uppdateringar, återupptagandet av bloggandet sker med den blygsamma inställningen att ett inlägg är bättre än noll, och med ambitionen att det förhoppningsvis blir fler inlägg än så.

nyss såg jag det sista gilmore girls avsnittet på säsong 6. det är med stor saknad jag imorgon kommer att återlämna boxen. om någon känner en kille som är en kopia av/ liknar/påminner om/ inte är totalt olik rorys loverboy logan uppmanar jag ödmjukast denne att träda fram. utseendemässigt eller personlighetsmässigt kvittar.

annars kan jag berätta att jag återigen dricker kaffe. kan bero på flertalet scener i ovannämnda program då takeaway- kaffen aldrig tidigare sett så lockande ut. imorgon ska jag göra bagels till frukost, precis som rory brukar äta.

annars sträckläser jag harry potter, njuter av ledighet, solar, pendlar mellan stugan och hemmet, kör bil jättefort på jättegamla vägar, och peppar inför yran.

Jag har läst många kioskromaner, fast deckare, i mina dar. Jag tycker att det är underhållande och tänker sällan, eller aldrig, att "jag är värd bättre". Det vet jag många andra som gör.

Kanske är det jag som borde ta och fundera över det där med kvalitet. Men samtidigt har jag svårt att föreställa mig tidsfördriv utan dessa halvtaskiga ingredienser.

Detta betyder inte att jag inte har vett att uppskatta de verkliga guldkoren. Det gör jag. Verkligen. Helst på altanen en solig förmiddag i juni.

Den svenska sommaren är mycket fin.

Nä, kommer inte på

Efter en övernattning i rislandet har jag beslutat mig för att ta tag i saker och ting.

Jag fortsätter att låtsas att New Yorks gator är mina och försöker efter bästa förmåga efterapa Carries eminenta leverne. Några sekunder av signaturmelodin och jag befinner mig i trans.
Har fått lånat en knarkbok också.

Gårdagen bjöd på trassel, lösning, rött te, pocketböcker, en fet playlist, en miljard sms, en tripp med bilen, hemmagjord kolasås och inte så mycket annat.

Nu är det vår, och det är ju sådär himla fantastiskt.

Sex säljer men man får inte hora.

Ge sig.

Ska snart krypa ner i min lilla katakomb och läsa en bok.

Idag är en dag då jag önskar att jag brydde mig om namnen på gatorna i den här stan. För oftast är dom rätt fina.

Jag måste bara...

Det där om att "nästan vilja må dåligt":

"Jag lever för allt som känns och om det är något som känns vill jag ha mer"

Kanske är det tiden

Det är någonting med de där nattliga samtalen, att ligga underst i en våningssäng och inte kunna sluta skratta. Att sedan vakna upp bland tekoppar, pösiga tröjor och slarviga hårknutar och bara trivas.

Helgen var bäst!