Plötsligt

Snart ska jag tända min julstjärna och gnaga i mig dagens första lussebulle. Först måste jag dock ventilera lite utav den eufori som fram till nu rätt återhållsamt forserat i kroppen.

Jag ska fatta mig kort. Jag sitter på bussen och tar fram min broders mp3 - som jag så sent som igår fyllde med en massa peppande the go team och mina fräna helsinik favoriter - och inser att han har tagit bort all musik. Istället har han en låt om counter strike, inget annat. Orkar inte.
Förbereder mig på 15 minuter av rent plågeri och lyckas mycket dåligt med det.
Då händer det; busschaufören ropar ut i högtalaren att han inte kör förbi böleäng eftersom att det är vägbygge där och ber passagerarna som ska dit att kliva av.

Vi tjänar säkert 8-9 minuter. Bara för att åker jag sedan en extra hållplats.